Han är Göteborgs beskyddare och har tidigare utsetts till stadens mest mäktiga person av tidningen Göteborgsposten. Sedan år 2014 så har han verkat som chef för polisområde Storgöteborg. Han har en skicklig förmåga för att hålla både polismyndigheten och sina egna tankar om händelser, brott och straff i ropet. Framförallt gör han det på plattformen Twitter och har cirka 16.000 följare i släptåg som dagligen läser hans tweets.
Men som vi vet vi det här laget så är offentliga personer väldigt utsatta i debatten och nagelfars från motståndare ur varje tänkbar politisk vinkel. Och motståndare har polischefen Nord skaffat sig många utav. Erik Nord kommenterar brett på sin Twitter. Allt från Ukrainakriget, debatten om medborgarskapets vara eller icke vara, fotboll, men självklart också relaterade händelser kring brott och straff passerar revy på hans plattform. Och det har inte varit helt okontroversiellt att polischefen för rikets andra största stad gett sig in i den politiska debatten. Kritiken mot Erik Nord har stundtals varit sylvass. Har polischefen tagit sitt twittrande för långt? Det är en fråga som många nu ställer sig.
“Fascistkramare med svag demokratisk ryggmärg”
Erik Nord är polischefen som lyckats nå ut brett och är intressant att ha med i olika intervjuer och debattinlagor. En del av kritiken som riktats mot honom består i att han vid flera tillfällen låtit sig intervjuas av nyhetskanalen Riks, som har koppling till Sverigedemokraterna. Dock glömmer ofta jans kritiker bort att han låter sig intervjuas i medier märkta både höger, vänster och neutrala.
Hans ifrågasättande attityd och tillhörande lösningar för att bekämpa gängkriminaliteten har rört upp ett politiskt motstånd från vänsterkanten. Inte minst hamnade han rejält i hetluften när Göteborgspolisen gav tillstånd till naziströrelsen NMR att kunna genomföra en marsch blott några hundra meter från den judiska synagogan i Göteborg. Också Erik Nords tolkning av Kristdemokraternas Ebba Busch uttalande om att polisen borde skjutit skarpt vid påskupploppen, gjorde att tyckonomerna på Twitter presenterade både det ena och det andra omdömet om Erik Nord och hans förmåga att kunna verka kvar som polischef.
Polischefen som inte väjer debatt
För någon vecka sedan gav sig Erik Nord ut på Twitter igen. Denna gången för att kasta sig in i debatten kring Påskupploppen. Han gav sig då på Aftonbladets skickliga ledarskribent Anders Lindberg som du ser i tweeten ovan. Lindberg anklagades för att minst sagt ha böjt på sanningen enligt polischefen. Uttalandet berörde på vilket sätt tillståndet för en nazistmarsch år 2017 hade godkänts eller nekats av Göteborgspolisen. Erik Nord stötte på patrull och anklagades från flera håll för att inte hålla sig till sanningen och den debatten pågår ännu. Flertalet skred också snabbt till Anders Lindbergs försvar.
Redaktionen funderar högt
Ja, på vilket sätt ska egentligen höga statliga tjänstemän använda sig utav sociala medier. Exemplet med polischef Erik Nord är inte det första i sitt slag och Redaktionen vill påpeka att den före detta Rikspolischefen Dan Eliasson var med och satte tonen för hur poliser inom myndigheten kan använda sig av sin yttrandefrihet. Men det betyder såklart inte att det alltid är lämpligt.
För vi svenskar vill gärna vaggas in i tron om att våra myndigheter alltid och utan undantag är konsekvensneutrala i sina beslut där man skall vara det och objektiva när det kommer till övriga bedömningar och annat. Erik Nord och många med honom visar att poliser också tycker och tänker om samhället. Men hur och vem skall bedöma om vad som passar sig att uttala sig om? Skall tyckonomer på Twitter stå för bedömningen? Borde det införas någon tydligare policy för statliga myndigheter och dess personal? Om det inte genomförs några förhållningsregler riskerar vi att få öppet politiserade myndighetspersoner. Vill vi ha det? Samtidigt vill vi och antagligen också du som läser vår nyhetsblogg ha kvar en tydlig yttrandefrihet, som råder över hela samhället. Detta är inte okomplicerat på något sätt. För Redaktionens räkning så resonerar vi som så att det kan vara skönt att ha ett kvitto på att även tjänstemän på statliga myndigheter tycker saker. Hellre öppet än i stängda forum.
Men visst har Erik Nords kritiker en poäng i vissa delar som rör hur höga statliga företrädare bör uppträda. Vi önskar bara att man mäter alla mot samma måttstock och det är ofta där problemet ligger när vi diskuterar yttrandefrihet. Den måste få vara orörd och okonstlad. Och gälla för alla oavsett forum och kontexter.
