Minskade annonsintäkter för gammelmedia hotar vårt öppna internet sägs det. Men vad kan ligga bakom raset?

I en debattartikel publicerad i branschtidningen Dagensmedia.se, konstaterar Alexei Grinevski, Head of Media Operations på Magna/Mediabrands att det ser dystert ut för svenska publicister på grund av de kraftigt minskade reklamintäkterna. I synnerhet pekar han ut journalistdrivna medier som de stora förlorarna. I förlängningen kan deras problem med intäkterna komma att inverka på vårt öppna och fria internet så som vi är vana vid det. Men missar Grinevski såväl som många andra “en av elefanterna i rummet” som också kan vara del i varför annonsintäkterna rasar?

Lågkonjunkturen ställer till med kris

Reklampengarna från Sveriges annonsörer har överlag minskat i de journalistdrivna tidningarna med cirka 60% över en 10-års period. Det är snack om en rejäl kris vilket nu syns i bolag efter bolag på säljsidan av den svenska mediabranschen. Detta då köpsidan med dess mediabyråer har lite mindre pengar att spendera helt enkelt, men en annan faktor är också en viss snedfördelning av vart samma byråer väljer att spendera sina budgetar. Det är alltså fråga om mediastrategier som inte alltid gynnar de tidigare nämnda svenska publicisterna. Alexei Grinevski avslutar sin partsinlaga med en uppmaning till branschen och skickar med sin spådom om en riktigt otrevlig framtid för det öppna internet så som vi känner det, men även för vår demokrati.

Redaktionen håller i stora delar med honom i hans slutsatser men vi tror att han som sagt missar en stor anledning och vi ska gå igenom vilken i den här artikeln. Grinevski´s kommentar:

“Vi måste ta vårt ansvar. Det är inte minst vi som bär ansvaret för hur medielanskapet kommer att se ut om några år. Det är vi som kan påverka och bevara den lokala mediemångfalden och se till att journalistiskt drivna media inte stryps. Det kommer förmodligen att kräva lite mer jobb, planeringstimmar, analys och administration av oss, men resultatet kommer att vara värt mödan, både utifrån det långsiktiga perspektivet för demokratin och fria ordet.”

-Alexei Grinevski, Head of Media Operations, Magna/Mediabrands

Redaktionen listar 10 skäl för ett öppet och fritt internet

Ett öppet och fritt internet fungerar som en kritisk och vital byggsten i välfungerande demokrati. Det främjar kunskapsspridning, en god samhällsutveckling där du som medborgare har insyn hos dina makthavare men framförallt bidrar det öppna internet med ekonomisk tillväxt och främjar mänskliga rättigheter över hela världen. Det är en plats där människor kan dela sina idéer, samarbeta och forma sin gemensamma framtid. Det är viktigt att skydda och bevara denna frihet och dess  tillgänglighet för oss alla.

Vi listar här de 10 främsta skälen vi ser, till att vi ska göra vad vi kan för att behålla internet öppet och fritt. 

1. Fritt informationsutbyte: Ett öppet internet möjliggör fri spridning av information och kunskap över hela världen. Det ger människor möjlighet att söka och dela information oavsett geografisk plats eller socioekonomisk status.

2. Demokrati och yttrandefrihet: Internet ger människor en plattform att uttrycka sina åsikter på och där vi även kan delta i samhällsdebatten. Det stärker demokratin genom att ge människor möjlighet att hålla sina folkvalda regeringar ansvariga och kräva förändringar när det behövs.

3. Ekonomisk tillväxt: Internet är en katalysator för ekonomisk tillväxt genom att möjliggöra nya affärsmöjligheter och innovationer. Fria marknadsplatser och global handel gynnas av ett öppet internet.

4. Utbildning: Tillgång till online-utbildning och kunskapsresurser är avgörande för att utbilda människor runt om i världen och minska klass- och bildningsklyftorna. Den minskar höga trösklar för utbildning och ger oss alla möjligheten till ett livslångt lärande.

5. Kulturell mångfald: Internet har en förmåga att bevara och sprida kulturell mångfald genom att tillåta människor att dela sin kultur och konst inför en global publik.

6. Innovation och teknisk utveckling: Ett öppet internet främjar innovation genom att erbjuda en plattform för utvecklare och entreprenörer att skapa och testa nya idéer och teknologier.

7. Sociala relationer: Internet möjliggör kommunikation och samverkan över landsgränserna vilket hjälper människor att hålla kontakten med nära och kära och dessutom kunna bygga nya relationer.

8. Mänskliga rättigheter: Ett öppet och fritt internet hjälper till att skydda grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive rätten till yttrandefrihet och privatlivet.

9. Krisrespons och katastrofhjälp: Internet kan vara avgörande för att snabbt sprida information om kriser och katastrofer och samordna humanitära insatser. Ett öppet internet räddar kort och gott liv.

10. Kreativitet och olika uttryck: Internet ger människor möjlighet att uttrycka sig kreativt genom att skapa och dela text, bilder, musik, och andra former av konst och kultur.

Redaktionens analys

Att vi alla hjälper till att behålla vårt öppna och fria internet precis som det är, måste vara en prioriterad debatt. För den påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Alexei Grinevski har sin bild klar och attackerar problemet från ett perspektiv. Nämligen det att svenska mediebyråer har ett stort ansvar när det kommer till att göra vad de kan för att bevara de journalistdrivna medierna i tider när annonsintäkterna i övrigt fortsätter att rasa.

Grinevski´s slutsats är den att det främst är köparna i mediabranschen som kan påverka och bevara den lokala svenska mediemångfalden och se till intäkterna till journalistiskt drivna tidningar inte stryps. Vidare skriver han i sin artikel att han inte ser någon vettig förklaring till varför trenden fortsätter i oförminskad takt. Här har Redaktionen några tankar om vad som Grinevski och många svenska gammelmedia-redaktörer har missat.

Det är nämligen frågan om förtroende. Ett förtroende från läsarna som har att förvänta sig en journalistik som är fri och ren från agendasättande och icke konsekvensneutral rapportering. I takt med att alternativa media växer fram i rasande fart och lyckats väl i sina enskilda journalistiska gärningar, så är spelplanen för alltid förändrad. Många gamla sanningar och politiska perspektiv huggna i sten kan nu lätt och enkelt analyseras från flera håll och resultatet har många gånger varit att läsarna insett att gammelmedia med jämna mellanrum fångats med att vilseleda gällande fakta om det gynnar tidningens politiska inriktning för stunden.

Inte minst har etablerad media vilken till stor del är journalistdriven diskriminerat en stor del av väljarbasen under många långa år. Detta har satt sina spår och förtroendet har därmed kraftigt minskat i utvalda folklager. Det är såklart långt ifrån den enda förklaringen till den stora nedgången i intäkter för journalistdriven media, men en av de större elefanterna i rummet är det absolut menar vi!

Avslutningsvis är vi helt eniga med artikelförfattaren om hans slutsats att etablerad och journalistdrivna tidningar måste överleva för att den svenska mediaarenan ska kunna bjuda på variation och nyhetsmässiga mångfaldsperspektiv. Men tipset till gammelmedia och dess envist hårdnackade chefsredaktörer är att släppa på skygglapparna och se verkligheten för vad den är. Den genomsnittliga svenska mediakonsumenten är inte så värst korkad när allt kommer omkring.

Kikar vi i Redaktionens kristallkula igen, så ser vi ett tydligt budskap till våra gamla journalistdrivna publikationers chefredaktörer: “gå tillbaka till den journalistiska värdegrunden. Förändra er eller gå under”.