Thierry Breton, Frankrikes tidigare EU-kommissionär, avgick nyligen och riktade samtidigt hård kritik mot den sittande EU-presidenten Ursula von der Leyen. I ett brev, publicerat på X (tidigare Twitter), anklagade Breton, von der Leyen för att ha bett Frankrikes president att dra tillbaka hans namn i utbyte mot ett “mer inflytelserikt” dito, en diskussion han menar ska ha pågått bakom hans rygg.
Men det är inte på något vis “synd” om Breton, för han är också den kommissionär går i täten för censur på nätet och som i början på augusti försökte sig på att utpressa Elon Musk. Detta blev uppmärksammat när Breton skickade ett slags hotbrev till Tesla- och X-plattformsägaren Elon Musk. I brevet varnade Breton för att det inplanerade samtal som Musk vid tidpunkten skulle genomföra med presidentkandidat Donald Trump, mycket väl kunde komma att bryta mot EU-lagar.
Att Breton nyligen avgick från sin post som EU-kommissionär, ska sägas belysa både spänningarna mellan Breton och von der Leyen på ett personligt plan, men även Frankrikes förändrade EU-strategi och vad vi slutligen får hoppas var hans alldeles för hårdnackade syn på utökade och omfattande censurlagar inom Unionens gränser.
För oss europeisk yttrandefrihet är detta riktigt goda nyheter att kommissionären försvann från sin post. Han är den politiker som hårdast drivit på för omfattande censur online, men är som sagt inte längre kvar på den mycket tunga maktposition som hans uppdrag tidigare inneburit. Låt oss hoppas att Bretons ersättare inte hyser någon som helst förkärlek för att vilja stifta dystopiska lagar som inskränker över vår rätt att få uttrycka oss fritt som EU-medborgare!
Hotbrevet till Elon Musk som skulle motverka “felaktig information”
Det var alltså i början på augusti som Thierry Breton skickade sitt hotbrev till Elon Musk. Detta gjordes strax innan den inplanerade intervju tillika politiska samtal som Musk skulle direktsända på X tillsammans med den amerikanska presidentkandidaten Donald Trump.
Breton gjorde det klart och tydligt att EU-kommissionen på inga sätt skulle komma att acceptera att något innehåll på X skulle få lov bryta mot EU´s Digital Services Act (DSA) och krävde mer eller mindre långtgående censurerande- och modererande åtgärder av Musk, något denne vägrade. Enligt DSA är alla plattformsägare skyldiga att ta bort olagligt innehåll samt vidta konkreta åtgärder för att motverka lagligt men “skadligt innehåll”, innehåll som EU klassar som “desinformation” eller “felaktig information”.
Både Musk och Trump har tidigare producerat och distribuerat sådant innehåll enligt EU och det ska sägas att de båda utgör ett stort problem för Bryssel i opinionen för att utöka censuråtgärderna på nätet.
Hur gick det med hotbrevet då? Bretons skrivelse fick inte den effekt han önskat sig, vilket kanske var total underkastelse från Musk, utan det retade istället upp bilentreprenören till den milda grad att denne snart gav kommissionären ett rejält svar på tal, som du kan läsa nedan.
Redaktionen funderar högt
Tycker du Elon Musk gjorde rätt som valde att hantera anklagelserna från EU-kommissionen på det sätt han gjorde? På ett sätt håller Redaktionen med Musk i hans ställningstagande. Han om någon har råd att driva kampen mot censurerande och smått dystopiska EU-byråkrater. Vem skulle annars kunna ta upp kampen mot det som pågår på EU-nivå idag? Utvecklingen är minst sagt oroande.
Men kanske bör vi samtidigt beakta att Teslaentreprenören som är väldigt uttalad mot alla typer av försök att inskränka på yttrandefriheten, plötsligt är frånvarande när det kommer till t.ex. Kina. Här uttalar han sig inte eller bedriver opinion på något vis? Kina är ett land med fullt utbyggd övervakning mot sina egna medborgare och som censurerar allt som regimen inte tycker är passande, borde inte det vara något för Musk att bedriva opinion emot?
Till saken hör att Kina valt att blockera och censurera X helt och hållet inom landets gränser. Kan man då anta att Musks ovilja att kommentera förhållandet med regimen hänger ihop med att delar av Teslas bilproduktion är beroende av ett fortsatt gott samarbete med kineserna? Förmodligen är det en anledning. Men kan då en person som Musk fortsätta förtjäna titlar och epitet i stil med att han är “yttrandefrihetens främste riddare”? Kan han fortfarande vara en yttrandefrihets-Messias som slåss vilt mot överheten, samtidigt som han försöker utbilda och samla den dumma och underlägsna skattebasen (medborgarna) till kamp mot censuren OCH tjänar pengar genom ekonomiskt samarbete med Kina?
Och med stöd i det sista argumentet, är det då också helt i sin ordning att han gör vad vi får tro är ett strategiskt, existensiellt och ekonomiskt undantag gentemot regimen i Kina, för att hålla Tesla flytande och kunna finansera kampen så att säga?
Är syftet och kampen för att bevara vår yttrandefrihet större än det faktum att han bryter mot några få principer? Eller finns det fog för att tycka att Musk borde ta kampen vart den än står i världen? Om han nu på riktigt är så pass uttalad mot censur och inskränkningar på yttrandefriheten som han säger sig vara?
Vi ställer oss själva och du som läser en rad frågor här, något vi hoppas kanske kan bidrar till att skapa eftertanke eller fungera som nyttiga diskussionsunderlag? Vad tycker du? Är Musk ett nödvändigt ont för att hjälpa oss vanliga medborgare att stå emot en politisk klass som försöker begränsa och tysta oss?
Redaktionen är kluven i frågan huruvida Musk är en sann frälsare eller inte och med det får vi säga att den som lever helt enkelt får se. Tills dess firar vi denna lilla seger, nämligen att censurförespråkaren och EU-kommissionären Thierry Breton har avgått från sin post och därmed också slutar kunna påverka lagstiftningen inom EU på ett negativt sätt!
