Vi kan skatta oss lyckliga för att vi har en välutvecklad och bra skola i Sverige. Skolan är dessutom kostnadsfri och obligatorisk för barn i åldrarna 6-16 år. Grundskoleutbildningen började Sverige med redan på 1200-talet och gymnasieutbildningen startade på 1600-talet. I Sverige har vi en lång tradition av bildning och den har självklart också förändrats med tidens tand. Men är svensk skola verkligen en skola i tiden?
Svensk skolas grundläggande värderingar
Skolverket deklarerar stolt att kursplanen ska ge en skola för alla. Svensk skola har en viktig uppgift att få eleverna att ta till sig de grundläggande värden som det svenska samhället vilar på:
- Människolivets okränkbarhet
- Individens frihet och integritet
- Alla människors lika värde oavsett kön, ras, religiös och social bakgrund‘
- Jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta människor
Uppskrämda femteklassare och förtappade själar
Skolan är idag väldigt duktig med att få barn och unga att avstå droger. Redan i mellanstadiet kommer en polis ut och föreläser om faran med droger för skolbarnen. Med sig hade polisen förr i tiden en “väska med knark” och ganska så direkt åkte en stor bit hasch fram, som konstapeln började att vifta med framför de storögda femteklassarna. Traumat som man som 10-åring fick med sig av att hålla i en stor bit av drogen hasch, samtidigt som man hörde en barsk polis skrika om hur du skulle bli en förtappad själ om du någonsin provade att röka den där konstiga bruna klumpen du höll i din klena pojkhand, gjorde att de allra flesta avstod helt från drogen under tonåren eller senare i livet.
Barn får senare i högstadiet ta del av sexualundervisning i framkant där också utbildning om HBTQ relationer tas upp. Eleverna lär sig om kroppen, blommor & bin och vikten av säkra intima relationer för att undvika oönskade graviditeter och sjukdomar. Barnen går igenom religion, matematik och historia. Delen om att skaffa högre utbildning, bra jobb och inte hamna i klammeri med rättvisan är en diskussion som föräldrarna sköter om vid sidan av det ansvar skolan tar.
Barnen får helt enkelt med sig många bra saker från skolan och tidig uppväxt. Men hur mycket av detta är anpassat och förbereder våra barn för att verka i dagens samhälle? Framförallt punkten i kursplanen som avhandlar alla människor lika värde. Hur vet barn hur det skall appliceras i praktiken? Här tänker Redaktionen osökt på hur man lär barn hantera och bete sig i onlinevärlden med alla dessa ljusa och mörka sidor. Allt finns idag inom räckhåll online och du kan också komma i kontakt med människor på ett ögonblick. Som ung person i Sverige kan få ut ditt hjärtas lust eller avsky med emojis och symboler och det är lättare än någonsin att syssla med mobbing eller hoppa på drev online. Men pratar vi med eleverna om detta? Eller överlåter skolan det till föräldrarna?
“Traumat som man som 10-åring fick med sig av att hålla i en stor bit av drogen hasch, samtidigt som man hörde en barsk polis skrika om hur du skulle bli en förtappad själ om du någonsin provade att röka den där konstiga bruna klumpen du höll i din klena pojkhand, gjorde att de allra flesta avstod helt från drogen under tonåren eller senare i livet.”
-Anonym femteklassare
Vart har rörelsen mot mobbing tagit vägen?
Skolan lär inte eleverna att navigera rätt med den nya typen av kulturer som växer fram i internetåldern. Vågar man inte? Har man tappat initiativet helt? Vi tycker att skolan bör influera och utbilda i samhällsviktiga fenomen som deplattformeringskulturen, också känd som cancel culture, som breder ut sig i Sverige och västvärlden. Att bara säga till elever att man inte får “mobbas” eller skriva hatiska eller kränkande kommentarer online, ja det förstår de flesta barn. Men går man in på djupet med detta? Knyter man an en förlupen kommentar som kan tyckas vara oskyldig för enskilt barn, i ett begripligt större perspektiv och påvisar de komplicerade efterverkningarna? Dessutom är kränkningar ett lite för svagt begrepp i relation till dessa nya fenomen. Eftersom definitionen av vad som anses kränkande tolkas vitt och brett och numera förändras från vecka till vecka.
Tystnaden som uppstår när social rättvisa skipas
Att anti-mobbingsrörelsen med stiftelsen Friends i täten har varit förskräckligt tysta det senaste åren när cancelleringskulturen fått breda ut sig och skörda offer på offer blir svårt att förstå. Ett budskap som tyvärr får ta plats idag är att mobbing är okej online så länge det passar ett visst narrativ eller att det på något sätt skulle leda fram till att social rättvisa skipas.
Cancel culture är här för att stanna, men vi ska utbilda i det
Vi borde stötta våra lärare, socialarbetare, studie- och yrkesvägledare i detta. Debatten om cancel culture behöver tas upp i skolmiljö. För detta fenomenet slår snabbt över till omdömeslösa och hetsiga drev. Det rimmar som sagt inte väl med skolans värdegrund och det trivsamma jämställda samhälle som vi alla eftersträvar.
