Ja, du kanske kan lista ut vem vi åsyftar i rubriken? Riksdagsmannen Hanif Bali. Denna ständigt återkommande moderata fixstjärna och för en del tillika politisk idol, har nu meddelat att han ej kommer ställa upp för åternominering för kommande mandatperiod i Riksdagen. Under gårdagen gick han ut på sin Facebookvägg i ett kortare inlägg. Och det var ett talande uttalande.
Fönsteråskådarklanen
Han börjar med att ge sina läsare en lektion i österländsk kultur och presenterar det japanska begreppet “madogiwazoku”. Det kan löst översättas som “fönsteråskådarklanen” men är i praktiken en myntat begrepp för ej uppsägningsbara anställda som inte längre fyller någon produktiv funktion eller är överflödiga. Dessa placerade man vid en fönsterplats på företag där de i praktiken fick spendera arbetsdagen med att läsa tidningen. Det japanska näringslivet har länge varit förhindrade både av socialmoraliska- och arbetsrättsliga skäl att avskeda anställda trots att den japanska ekonomin blivit än mer global och konkurrensutsatt. Sammantaget har allt lett fram till den så kallade fönstertittarskaran eller ”madogiwazoku” i Japan.
Men Moderaterna har inte haft råd att cancellera honom då han växt sitt följe för varje straff som partiet utdelat mot honom. Hade hans parti varit smartare, hade de gjort som Japanerna gör idag, fast tidigare. Det nya sättet för att undvika att skapa skaror av fönstertittare har i Japan resulterat i ett nytt fenomen – Oidashibeya. Man placerar numera fönstertittarna i så kallade uteslutningsrum. Det är ofta fönsterlösa rum där den anställde tilldelas helt iq-befriade arbetsuppgifter om hen har tur. Har hen otur, får den ingenting alls att göra. Hade man gjort detta med Bali hade Moderaternas “problem” varit ur världen betydligt snabbare tror vi.
-Redaktionen
Hanif Bali fortsätter med att konstatera att han meddelat att han avstår från bli nominerad till Moderaternas riksdagslista inför valet 2022 och att han inte vill fortsätta en ny mandatperiod som en ung fönstertittare i det svenska riksdagshuset. Han slänger in ett omskrivet citat från de beryktade Talibanerna: “De har fina klockor – jag har tid”.
I sina avslutande ord skriver han att han börjat tvivla om sin kandidatur då han fått en hel del intressanta arbetserbjudanden såväl samarbetsförfrågningar. Bali menar vidare att dessa kommer vara långt mer lärorika än att sitta på händerna innanför dörrarna till Riksgatan 1 i Stockholm. Hanif Bali pekar också på tyngden av riksdagsuppdragets bojor som inte givit honom möjligheten att opinionsbilda fritt. Den rollen kommer Bali inte heller släppa som det verkar utan han skriver att han kommer ge ännu fler analyser, förslag och granskningar i sina sociala kanaler.
Redaktionens långa och slutliga tankar
Så kom då den dagen när Hanif Bali av olika skäl kastar in handduken som riksdagspolitiker. Har man följt utvecklingen kring politikern ifråga sedan några år tillbaka så gissar Redaktionen att Hanif Bali själv stundtals kastats mellan hopp och förtvivlan. Uppståndelsen år 2019 då han enligt en del toppmoderater smädat den förra statsministern tillika utrikesministern Carl Bildt med orden: “En man som inte lyckas ha rätt om ett enda utrikespolitiska skeende någonsin“, kunde ses som tillräckligt för att få bli fönstertittare. Uttalandet föll verkligen inte i god jord utan han tvingades av partiledningen till en rejäl pudel. Partiet plockade också bort flertalet uppdrag från Bali som straff för snedseglingen.
Redaktionen vill med eftertänksamhetens kranka blekhet påstå att vägen till att lyckas få honom cancellerad var inslagen redan 2019 om inte tidigare. Under den senare delen av hans karriär har löpsedlarna avlöst varandra och varje gång har Bali´s opposition innanför och utanför hans parti hoppat jämfota av glädje i hopp om att han satt sina sista potatisar.
Men Moderaterna har inte haft råd att cancellera honom då han växt sitt följe för varje straff som partiet utdelat mot honom. Hade hans parti varit smartare, hade de gjort som Japanerna gör idag, fast tidigare. Det nya sättet för att undvika att skapa skaror av fönstertittare har i Japan resulterat i ett nytt fenomen – Oidashibeya. Man placerar numera fönstertittarna i så kallade uteslutningsrum. Det är ofta fönsterlösa rum där den anställde tilldelas helt iq-befriade arbetsuppgifter om hen har tur. Har hen otur, får den ingenting alls att göra. Hade man gjort detta med Bali hade Moderaternas “problem” varit ur världen betydligt snabbare tror vi.
Men det som slutligen vägde tungt var den förödande kritik och det hatiska drev som uppstod då han för en kortare tid sedan blev anklagad för att ha haft opassande kontakt med en tonårsflicka. Vi har tidigare berört detta här och här. Anklagelserna ledde fram till att Bali som normalt sett syns flera gånger om dagen på Twitter och på övriga plattformar tystnade helt. Hanif har senare kommenterat anklagelserna och allt som följde i kölvattnet av anklagelserna, var den värsta tiden i hans liv och hans familjs liv. Politikern har tidigare om åren fått bilen vandaliserad och fått utstå spott och spe på internet och om Redaktionen får göra en kvalificerad gissning så menar vi att detta kan vara det som till slut ledde fram till att Hanif Bali alltså avstår kommande Riksdagsnominering.
Lärdomen blir att drev, hat, hot och personliga kriser inte går att stå emot för någon. Att inte heller riktigt få utlopp för sin politik måste kännas kämpigt i längden. När man år efter år hamnar närmre och närmre det där fönstret, så spelar det ingen roll vem du är eller hur stark haka du har. När man inser att man blivit det som många internt redan stämplat dig som – fönstertittare, då är det dags att göra en värdig sorti. Man behöver också tänka till och ta tillvara på sin egen psykiska hälsa och sin familjs välbefinnande och det får vi hoppas att den politiske strebern Hanif Bali nu får göra. Det går nog inte heller någon nöd på honom.
Oaktat allas politiska åsikter, så menar vi att debattklimatet i Sverige bör snyggas till i alla forum och på alla plan. Kan vi dra lärdomar från denna soppan? Redaktionen lever på hoppet!
